Många jag har träffat har hyllat min kreativitet och mitt sätt att snabbt kunna sätta mig in i olika situationer och utveckla dem. Jag har också blivit omtyckt för min egenskap att kunna möta människor på deras nivå. Och detta har jag antagligen fått genom mina dagdrömmar där jag har varit allt från rockstjärna (min kulturperiod), FNs generalsekreterare (min FN-period) och pilot (min flygrädda period). De flesta idéer jag har fått har kommit från väldigt detaljerade drömmar om den vision jag vill nå.

Och jag tror att detta har skapat den person jag är idag, fylld av stora och små drömmar, en som har lätt att anpassa sig till andra och en som är väldigt kreativ.

Nackdelen med detta är att jag har svårt att se delmål, och verkligen sätta mig ner och göra en sak riktigt bra eftersom jag är spilttrad. Det finns säkert 100 personer runt om i världen som jag är skyldig en ursäkt. Och jag arbetar med detta varje dag, men det är svårt att förändra sig. Jag kan bara säga att jag blivit mycket bättre sen några år tillbaka.

En gång blev jag inbjuden att föreläsa om just behovet av att drömma, men jag valde att tacka nej den gången. Men det skulle vara roligt att gå djupare in i dagdrömmarnas goda sidor. Så om ni vill veta mer om det här, hör av er!

Jag skulle vilja att fler struntar i jantelagen, och vågar drömma lite. Förtränga rädslorna, drömma på och sedan göra något som du verkligen vill göra. Som Einstein sa; “fantasi är viktigare än kunskap”.

Lycka till, hör av dig om du vill ha stöd. Må drömmarna förena oss.

I nästa vecka får Joney.se en ny design, håll utkik, det blir lite mer fokus på den verksamhet jag gör i företaget än bloggen. Lugn, bara lugn. Bloggen blir kvar.

Kramar Joney

Detta kännas väldig speciellt och ganska olustigt. Men det är kanske bättre att de som söker på det hamnar på min sida istället för på ”så här gör du”-guider (även om de som vill hittar dem snabbt ändå).

Jag kanske får anledning att skriva mer om ungas psykiska ohälsa.

Om rapporten stämer är det extremt oroväckade då två viktiga utvecklingsområden i så fall står i direkt kollissionskurs med varrandra, förnyelsebara bränslen på ena sidan, och den globala fattigdomen/hungern på andra sidan. Det finns dock andra röster som talar för att matpriserna inte på samma sätt är kopplade till biobränsleproduktionen, ett exempel är Kooperation Utan Gränsers rapport ”Med utveckling i tanken”.

Matpriserna har ökat med 75 procent under ett år, något som ökat antalet extremt fattiga i världen med 10 procent. Detta är en akut kris som världens ledare måste agera i nu.

Om Världbankens rapport skulle visa sig stämma, och de kan utveckla en plan för hur matpriserna kan gå ner igen så är detta överordnat allt annat, inklusive utvecklingen av biobränsle. Jag hoppas dock på att vi inte ska tvingas välja en av dem.

Läs mer i DN.

I veckan har några av världens främsta organisationer gått ut med klimatkampanjen 350.org. En satsning för att få människor att förstå vad som behöver göras.

350 är så många koldioxidpartiklar per miljonen (PPM) det får finnas i luften för att människan ska kunna tygla denna globala klimatförändring som vi bevittnar. Idag är siffran 387, och den stiger. Kampanjens mål är alltså att föra ut budskapet så vi kan gå tillbaka till 350 ppm.

350 is the red line for human beings, the most important number on the planet. The most recent science tells us that unless we can reduce the amount of carbon dioxide in the atmosphere to 350 parts per million, we will cause huge and irreversible damage to the earth.

But solutions exist. All around the world, a movement is building to take on the climate crisis, to get humanity out of the danger zone and below 350. This movement is massive, it is diverse, and it is visionary. We are activists, scholars, and scientists. We are leaders in our businesses, our churches, our governments, and our schools. We are clean energy advocates, forward-thinking politicians, and fearless revolutionaries. And we are united around the world, driven to make our planet livable for all who come after us.

We are everywhere, and together we are unstoppable.

Imorgon reser jag till Tällberg för att bevaka Tällberg Forum, som står bakom initiativet. Så jag lär återkomma till detta ämnet senare.

Jag tycker att det är bra med ett enkelt och tydligt budskap. Något som annars saknas i klimatdebatten. Gå gärna med på www.350.org.

Sedan har jag också skrivit ut schemat för Peace&Love-festivalen där jag endast kommer att ha roligt och dansa i år. Jag är med på festivalens temadagar redan imorgon och föreläser om rättviseperspektivet i klimatdebatten, som jag tycker är ett bortglömt perspektiv. Idag snackar vi bara om vad som kommer att hända om 100 år, utan att fokusera på de som redan idag svälter på grund av ett varmare väder. Jag har även köpt in sex exemplar av ”100 sätt att rädda världen” som ska lottas ut i någon form av tävling under morgondagen.

Mer om det imorgon, tåget avgår 08.45. Då ska jag möta upp Gabriel Ehrling, Sveriges ungdomsdelegat till FNs generalförsamling för en gemensam resa till Borlänge.

Och igår drog sig Tsvangirai ur presidentvalet efter att 50-100 av hans medarbetare mördats, tusentals skadats och drivits på flykt.

Zimbabwe har ett kolonialt arv som går att skylla på Europa. Europa har som i många andra länder i regionen systematiskt sugit ut naturresurser av olika slag. Men det som händer nu är inget annat än dikatorfasoner. Robert Mugabe har förbrukat allt sitt förtroende för länge sen och behöver nu förstå att det är slut.

Nu måste de andra länderna i Southern African Development Cooperation agera mer kraftfullt för att få honom att förstå att det är slut. Det enda sättet är att regionen löser problemet. Precis som de gjorde i Kenya för några månader sen.

Jag är för ett mellanstatligt samarbete, som FN eller ännu hellre Europarådet (något som Sverige råkar vara ordförandeland i just nu). De arbetar med samarbete mellan stater, med mänskiga rättigheter och med demokrati. De har inga unionstankar utan ser sig själva som ett nätverk mellan Europas stater.

Många EU-förespråkare tycker att vi EU-negativa saknar alternativ. Så jag säger;
Lägg ner EU och ge ökade anslag och befogenheter till Europarådet. För ett gott samarbete mellan Europas stater. För världsfreden och samarbetet, för utveckling och inkludering, för Europa.

Nästa vecka blir den mest spännande på mycket länge, med både Tällberg Forum och Peace&Love-festivalen. Jag ska även vara klar med en projektbeskrivning och träffa TakingITGlobal inför mitt fördjupade engagemang.

Ikväll blir det lugnt, ska skriva lite till och sen sova tidigt då tåget avgår tidigt imorgon.